Direktlänk till inlägg 29 september 2018

Island

Av Tomas Engström - 29 september 2018 15:05

Urashima är en ö långt från fastlandet vars invånare alltid har levt väldigt enkla, lediga liv. Men när öns tre största familjer för 5 år sedan råkade ut för det ena missödet efter det andra, har man varit ytterst misstänksam till minsta förändring och framförallt paranoid mot främlingar. Så när en man plötsligt spolas upp på stranden och säger att han inte minns vem han är, men är säker på att han har kommit från framtiden för att förhindra någon form av incident på ön, börjar alla motarbeta hans försök att stanna kvar.


Alla förutom en ung tjej som han tycker sig ha ett starkt minne av sedan tidigare och som väljer att ta in honom under sin familjs tak, då hon har upplevt precis samma sak med att bli uppspolad utan minne och känner att det finns någon bortglömd koppling till mannen...


 

Årets mest förvirrade och tama animeupplevelse går till Island. I början på sommaren blev jag ju överraskad av hur pass stämningsfullt det första avsnittet var, efter att först ha bildat mig en viss förutfattad mening från seriens väldigt korta beskrivning på MAL och de farhågor som detta då skapade. Men denna oro infriades alltså med tidens gång och jag tror det var sju avsnitt in som min vän Martin kläckte en sannolik idé till varför serien var så märkligt upplagd: ”kan den här vara baserad på en visuell roman?”

Mycket riktigt. Island är nämligen ursprungligen en digital roman från 2016 som nu alltså har adapterats till animeformatet och jag har ju dessvärre ganska trötta erfarenheter av detta sedan tidigare, nu senast med Code:Realize.


Tråkigt eftersom de två första avsnitten ändå lyckas sätta en bra premiss för någonting spännande och skapar en intressant atmosfär kring denna ö som seriens namn antyder att historien kretsar kring, som gör mig nyfiken på vart det hela kommer att sluta. Och slutar bra gör det faktiskt också, med två intressanta sista avsnitt. Det är bara synd att resten av serien är lika utdragen som förvirrande och hälften av avsnitten känns riktigt menlösa. Förmodligen är det just för att man tappar så mycket i adaptionen från det ursprungliga utförandet, när man nu inte längre har en deltagande roll i berättelsen utan bara sitter som åskådare och tittar på. Förvisso blir det mer avkopplande så men då gäller det ju också att man dels lyckas göra huvudpersonen intressant nog att följa, dels måste just själva berättelsen också vara bra nog skriven för att kännas rolig och intressant att bara se.


 

Och riktigt så blir det dessvärre inte, tvärtom är det raka motsatsen till roligt och intressant att sitta med som medpassagerare istället för att kunna hålla i ratten... Det är många avsnitt när absolut ingenting händer som för själva intrigen framåt, avsnitt när det känns som att huvudpersonerna helt har gett upp tanken på att söka efter svar på sina problem. Istället får vi se hur Setsuna och Rinne, som dessa två personer heter, spenderar en massa gullig kvalitetstid med att lära känna varandra och komma allt närmare på ett romantiskt plan. Det är extremt sällan som man återkopplar till den ursprungliga mystiken som omger inte bara Setsuna, utan även Rinnes förflutna. Att man sedan helt plötsligt byter både plats och tid efter drygt halva serien, utan att riktigt ha bemödat komma med en logisk förklaring till vad det är som händer, gör det bara än mer förvirrande.


Lägg därtill en högst medioker visuell stil som förstås är resultatet av ursprungsmaterialet och det finns inte mycket där som egentligen håller en kvar, mer än en förhoppning om att allting snart ska förklaras och snart ta fart. Och visst tar det väl fart så småningom, ungefär lagom till att serien faktiskt avslutas...


 

Island är verkligen inte någonting man ska titta på. Det ska snarare läsas och upplevas från förstaperson iklädd en av huvudrollerna. Nu vet jag ju dock inte hur pass mycket skillnad det egentligen gör och hur pass välgjord den visuella romanen är, men mer mediokert än så här kan det då omöjligt göras. Förhoppningsvis känns romanen i varje fall mer engagerande och har inte lika många scener där man som tittare börjar fråga sig själv vad serien egentligen handlar om och måste försöka dra sig till minnes hur allting ens började, bara för att huvudpersonerna inte tycks bry sig om den saken.

 

AnimeNewsNetwork:  So-so, it didn’t really grab my attention
MyAnimeList: Average

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Tomas Engström - Lördag 16 feb 12:22


Trött på sitt liv och sin förmåga att se varelser och väsen som inte borde finnas i vår värld, valde Chise Hatori att kasta bort sitt olyckliga, ensamma liv genom att auktionera ut sig själv till högstbjudande på en egendomlig auktion där man ställde...

Av Tomas Engström - Onsdag 13 feb 11:42

Äntligen kan jag ta mig tiden att faktiskt avhandla fortsättningen på vintersäsongens nya animeserier! För jag har absolut inte på något sätt varit inaktiv de här veckorna som nu har hunnit passera (jisses, vart tar tiden vägen?!), utan tvärtom titta...

Av Tomas Engström - Fredag 18 jan 12:46

2019 är här och i och med att vintern nu har oss i ett järngrepp så är även en ny säsong av animeserier över oss! Jag (och min vän Martin) gör förstås som vanligt: tittar på ett par första- och kanske även andraavsnitt för att bedöma vad som kan vara...

Av Tomas Engström - Torsdag 10 jan 17:19

    Ytterligare ett år av anime har passerat och jag tänker härmed göra ett försök att sammanställa vad som var bäst av allt jag tittade på under 2018! Och även läste, för den delen – när det kommer till manga. Även om det blev ett par tit...

Av Tomas Engström - 31 december 2018 10:00

Världen Yggdrasil är på väg att gå under men denna katastrof är endast virtuell, då Yggdrasil tillhör ett av de största onlinerollspelen för virtual reality i modern tid - år 2138. Spelaren med smeknamnet "Momongo" har varit med sedan början och tänk...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se