Yuri Miyata och Megumi Meguro har vuxit upp som grannar och således också varit vänner sedan barndomen, då deras föräldrar dessutom driver liknande verksamheter i form av ett gästhus och ett värdshus – vars gäster gärna promenerar emellan. Staden de bor i får nämligen gott om tillfälliga besökare eftersom man är känd för sina höghastighetsvägar, som används av förare världen över till att tävla. Därför har det också blivit en populär, lokal sport att specifikt köra en modifierad variant av sidvagnar och dessa kommer i alla möjliga storlekar och utföranden, så att såväl tävlingsinriktade som glada amatörer kan äga en sidvagn – oavsett om man bara är i tidiga tonåren eller vuxen.

För Yuri och Megumis del är det inget snack om saken: racing är det som hela livet har handlat om och särskilt efter all den tid som deras tidigare coach lade på att träna upp dem att bli lika duktiga som han själv – innan flytten till England för att pröva landets vida kända racingbana. Yuri och Megumi lovade sin coach att vinna den årliga, lokala tävlingen där de bor och därefter göra samma resa till England, för att möta upp honom där och fortsätta tävla!

Det hinner alltså inte gå längre tid än så här efter att jag har sammanfattat mitt anime-år 2017 förrän jag avverkar en ny anime och skriver om den, en titel som dessutom tillhör de serier som började sändas i höstas men jag inte hann avsluta innan nyåret. Och det finns en anledning till det också, då jag ärligt talat lyckades glömma bort att jag fortfarande hade ett par avsnitt kvar av Two Car – något som inte slog mig förrän jag satt och sammanställde vilka serier jag hade påbörjat under året. Det här bådar förstås inte jättegott för mitt omdöme och mycket riktigt lämnade animen väldigt mycket att önska, trots den initiala glädjen som jag kände i höstas över att äntligen få ramla över en sportserie – och en helt ny sådan dessutom!

Men Two Car visar sig vara så mycket mindre än en sportserie. Vad som började så bra med ett riktigt spännande och snyggt porträtterat racinglopp i de tvåsitsiga motorfordon som är centrala för serien, mynnade snabbt ut till att bara handla om väldigt färgstarka karaktärer och deras relation till varandra. Inte färgstarka på rätt sätt, utan färgstarka på ett märkligt sätt. För i och med att sidvagnarna i Two Car som sagt är tvåsitsiga, med en förare och en passagerare – som genom att skifta sin kroppsvikt kan påverka framförallt tagningen av kurvor, så behövs det alltså två personer för att kunna köra och tävla. Såldes fördubblas antalet huvudpersoner i denna serie eftersom varje förare även har en passagerare som sin tävlingspartner. Och det här är alltså tyvärr inte till seriens fördel enligt mig, för det handlar så mycket mindre om själva körningen, tävlandet och fordonen och så mycket mer om kemin mellan varje par, som vi förstås ska få en inblick i. Varifrån kommer de, varför tävlar man, hur fann de varandra? Det här hade förstås kunnat bli jätteintressant och komma med lite extra krydda mellan tävlingarna, men med endast 12 avsnitt att klämma in all denna bakgrundshistoria tar karaktärernas berättelser mycket mer plats än racingen, och tro mig när jag säger att det inte finns mycket spänning bakom deras motiv till att tävla eller varför man har valt att göra detta tillsammans.

Men om vi bortser från att det ena paret har en otroligt märklig slav- och slavinna-relation (ren och skär S&M) och hur ett annat porträtteras som något slags komiskt adelspar (lite brittiskt teatraliskt över det hela), så är det faktiskt de två verkliga protagonisterna som har den tråkigaste och sämsta bakgrundshistorien och även relationen. För i beskrivningen av denna anime har jag ju endast namngett Yuri och Megumi av alla de närmare 20 (!) personer som tävlar, och det av anledningen att störst fokus ligger på just deras relation och resa till att försöka vinna den här lokala cupen som snart ska gå av stapeln. Intresset för racing och sidvagnar började som sagt redan i barndomen då de båda har vuxit upp med hela grejen på grund av respektive familjs verksamhet, men det som verkligen fick dem att börja ta racingen på allvar var när de två fick en coach som ville träna dem till att bli så bra som möjligt. Coachen... har de båda fallit för och är djupt förälskade i. Så när han flyttar till England för att delta i det stora, berömda mästerskap som årligen hålls där blir det förstås lite hjärtekross, men även en motivation för att Yuri och Megumi själva ska lyckas bli så pass bra att dem kvalar vidare till samma tävling!

Det här är vad som förstör hela serien för mig, mest av allt. Som sagt, jag kan vara okej med att de övriga paren och tillika tävlande inte har någon vidare intressant bakgrundshistoria och bara är färgstarkt personifierade för att sticka ut och vara "roliga" att titta på och lyssna till. Men att huvudpersonerna alltså inte har ett bättre mål med sin racing än "vi är kära i samma person och JAG ska vara den som fångar hans hjärta!"... alltså kom igen. Jag började som sagt se Two Car med en förhoppning om att få spännande racing i stil med den gamla Initial D-franchisen eller Over Drive (förvisso en cykelserie), men istället handlar det bara om att Yuri och Megumi käbblar om vem av dem som ska lyckas vinna deras coachs hjärta och när det inte handlar om detta, förspiller serien istället tid på att visa relationen mellan någon av de övriga deltagarna. För att inte tala om alla scener som spenderas med att visa samtliga tjejer nakna (dock skylda, naturligtvis) i det utomhusbad som Yuris familj driver i samband med värdshuset... Till en början blev jag positivt överraskad av hur alla roller förutom coachen visade sig vara kvinnliga, men det blir snart väldigt tydligt varför man har valt att gå den vägen. Dels badscenerna som jag nämnde ovan, dels alla gånger man kan visa rumpor i tajta overaller – när man genom väl uttänkta kameravinklar visar minst lika mycket (om inte mer) av tjejernas slimmade kroppar som själva körningen.

Jag skulle kunna sitta här och gnälla hur länge som helst över hur besviken jag är på Two Car men jag ska sätta stopp för det nu, eftersom det inte känns roligt varken för mig själv eller förmodligen er som läser. Den här serien blev inget annat än ett ordentligt magplask då den inte alls visar sig handla om racing, utan mer är en ursäkt att kunna visa tjejer i tajta overaller och badandes utomhus. Ointressanta och lite småflummiga personligheter är en sak, men att låta just huvudpersonerna tävla endast för en tramsig kärlekshistoria kan jag inte köpa, i varje fall inte när det är så här pass dåligt och opersonligt. Ibland fann jag de lustiga personligheterna faktiskt vara underhållande, men i längden känner jag bara att serien bjöd på för lite racing och alldeles för mycket drama.

AnimeNewsNetwork: So-so, it didn’t really grab my attention

MyAnimeList: Average