Keita Amano är en typisk ensamvarg och gamer som inte har några vänner i skolan men heller inte bryr sig så mycket om det, då han föredrar att spendera sin fritid hemma framför sin dator eller konsol – djupt försjunken i spelens många olika världar. Han är dessutom aktiv i ett populärt online-spel på mobilen och har därigenom fått vad man skulle kunna kalla för en vän – som ofta bjuder in honom till att spela i grupp. Räkna därtill in alla de spelforum som han ägnar tid till att läsa och skriva på så finns där ingen anledning eller något egentligt behov av att skapa bekantskaper IRL.

Men så blir Keita plötsligt uppsökt av skolans snyggaste tjej, Karen Tendou, som bjuder in honom till den skolklubb hon bildat tillsammans med sina vänner – som till Keitas stora förvåning alla visar sig vara just gamers! Han tackar dock artigt nej eftersom klubben är så oerhört tävlingsinriktad och Keita själv spelar endast för nöjes skull. Efter denna första kontakt med likasinnade i sin faktiska omgivning lyckas dock Keita bekanta sig med allt fler gamers på skolan och får sina första vänner! Det gör dock samtidigt även hans liv väldigt komplicerat, då missförstånden bara ramlar över varandra och det hela börjar med att Karen inte kan släppa att Keita nekade hennes inbjudan...

Så mycket humor som den här sommaren har bjudit på av så väldigt många olika sorter och innehåll, kan jag inte annat än känna mig såväl välsignad som orolig över att vi ska få en riktigt tråkig och torr höst! För Gamers! sållar sig till de härliga skrattsalvor som jag har skjutit av i soffan i mitt vardagsrum, tillsammans med den härliga Tsurezure Children och vansinniga Aho Girl. Men Gamers! lyckas med någonting alldeles speciellt och kan faktiskt därför också vara sommarens bästa anime, med viss reservation för en potentiellt ännu bättre som heter Abyss,som just har avslutats och jag planerar se färdigt inom kort.

Vad är det då som Gamers! lyckas så väl med och gör så bra att jag tar till så pass stora ord? Bortsett från att skapa helt fantastiska, smått stereotypiska spelprofiler av just typiska gamers, utan att för den delen varken fördumma eller förlöjliga oss, så har man en så otroligt välgjord inramning på det hela! Dels är det visuella suveränt och animationerna grymma, dels slänger man in små effekter här och var som lyfter en hel scen trots att det ofta bara rör sig om ett par sekunder som det är synligt. Detsamma gäller även små ljudeffekter som så klockrent smyger sig in här och var och passar perfekt till vad som det är tänkt att förstärka eller försiktigt lyfta fram.

Men det är inte bara det visuella eller ljudet som gör den här serien så himla bra. Det som är centralt för såväl det genialiska som historien är karaktärerna och deras dialoger. Vi lär känna totalt fem olika personer som snabbt blir bekanta med varandra och formar en vänskap, där just spelandet är den gemensamma nämnaren. En av dem, Aguri, är förvisso inte någon gamer utan ser tvärtom inte riktigt nöjet i varför man stänger in sig framför en datorskärm eller TV, när man kan göra roligare och framförallt mer sociala saker. Men hon är tillsammans med en före detta nörd, som dock har valt att förtrycka denna sida av sig själv för att bättre passa in i samhället och lättare accepteras av andra.

För så är det ju förstås att vi som är gamers har ju inget liv och kastar bara bort vår tid, eller hur? Det är ju den ganska klassiska samhällskritiken och en fråga som det petas i en hel del här i Gamers!, på ett oerhört bra och roligt sätt. Det är inte som att seriens skapare försöker rättfärdiga saker genom att måla upp spelandet som fullständigt oskyldigt, och att vi som spelar skulle vara nå slags offer där media (eller vuxna i allmänhet) är en elak skurk som inte begriper sig på någonting. Man gör det hela på ett lika sunt som smakfullt och även väldigt komiskt vis, som när Aguri försöker förstå sig på varför folk är villiga att kasta riktiga pengar på att köpa låtsasprylar och låtsaskosmetik i ett spel.

Nu råkar jag förvisso hamna på ett litet sidospår från karaktärerna här men ja, bortsett från dem så är också det tredje stora nöjet med Gamers! just ämnet som animen berör och liksom väver in på ett snyggt vis i vad serien egentligen handlar om. För det ska ni vara medvetna om att även om Gamers! nu har det namn som den har och jag just har pratat varmt om hur bra den porträtterar oss spelare, så är detta i första hand en väldigt komisk kärleksdramaserie där ingenting går riktigt som någon vare sig vill eller tror.

Jag vill dock inte prata för mycket om den här saken eftersom det är så galet roligt att se alla missförstånd som sker mellan dessa karaktärer, på den nivå att jag dels flera gånger har tagit mig för pannan och dels varit på väg att resa mig upp från soffan – bara för att jag har blivit så spontant förtvivlad eller sådär överraskningsglad av det som händer, ofta en kombination av de två känslorna! Som jag uttryckte det i beskrivningen till seriens premiss så kommer missförstånden att ramla över varandra och det är precis vad som händer, när väl ett par avsnitt har hunnit passera. Serien började ändå ganska lugnt och sansad, med mer komik och spelreferenser än just kärleksdrama och missförstånd. Men den påbörjade härvan spinner snart helt ur kontroll likt hur en snöboll kan orsaka en hel lavin! Och det blir ju såklart inte bättre när några av våra protagonister är så dåliga på att vara sociala öga mot öga med någon, och att lyckas uttrycka sig rätt...

Tillbaka till karaktärerna lite snabbt. De är underbara, helt fantastiska. Så olika varandra, så levande, så väl porträtterade. Det finns ingen man hatar, ingen man älskar mer än någon annan. Eller jo, kanske att jag ändå har blivit lite extra kär i Chiaki som likt Keita brukade stänga ute sin omgivning till förmån för spelens värld, med spelforum – där hon diskuterade sitt eget spelskapande – som det enda undantaget. Men alla dessa personligheter, deras förhållanden till varandra, deras dialoger, deras sätt att spegla känslor – allt är bara så fantastiskt gjort att jag blir glad bara av att tänka på dem och se hur bra de är för varandra!

Jag skulle kunna spendera nästan hur mycket tid som helst på att beskriva varför alla borde se Gamers! och varför den är ett måste för oss som spelar spel. Det visuella, karaktärerna, den komiska historien, alla missförstånd, kärleksdramat, ljudeffekterna, inramningen. Där har ni det i kompakt form, se nu genast till att fylla detta tomrum i era hjärtan som ni inte visste någonting om förrän ni ramlade över den här texten. Förutsatt att du som läser detta inte redan är som jag själv: frälst, upplyst och lycklig – endast nertyngd av det faktum att säsongen nu är över.

AnimeNewsNetwork: Excellent, should be in anyone’s collection

MyAnimeList: Great

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jaha! Tänk att det redan har gått en hel säsong, alltså att sommarens (kortare) animes nu är avslutade och en ny radda serier har startat upp! I och med den tidsbrist som rådigt och hållit mig från att kunna skriva långa avhandlingar likt Carole & Tu...

50 år har passerat sedan mänskligheten emigrerade till Mars och vi lever nu i en tid där större delen av allt kulturellt skapas av Artificiell Intelligens, medan vi människor är nöjda med att bara få vara passiva konsumenter. Detta gäller framförallt...

Fortsättning följer på sommarens nystartade animeserier! Här har ni en till bunt med 5 nyheter från den 1:a juli:   Fire Force Isekai Cheat Magician If It's for My Daughter, I'd Even Defeat a Demon Lord Cop Craft Joshikousei no Mudazukai ...

Nu när jag ändå har tid över att skriva på och bara har sett ett par av sommarens nya animeserier, drar jag lite snabbt och kortfattat igenom vilken lovande start det har varit!   How Many Kilograms are the Dumbbells You Lift? Magical Sempai ...

Här kommer någonting som jag aldrig tidigare har gjort: en sammanfattning av en animesäsong. Helt enkelt för att jag tyckte att jag borde skriva någonting, främst för min egen del så att jag vid behov kan se mer än bara en siffra på MAL eller ANN som...