Takashi Natsume har enligt folket i sin närvaro alltid varit väldigt svår och jobbig ända sedan han var ett litet barn. Utstött från såväl sina egna föräldrar som många släktingar bor han numera i sina sena tonår, såhär efter föräldrarnas död, hos vänner till hans sedan länge bortgångna mormor Reiko och det här vänliga paret har gått med på att låta honom stanna där då de själva inte har några barn men alltid önskat sig ett.

Och Takashi gör verkligen sitt allra yttersta för att smälta in och inte orsaka herr och fru Fujiwara några bekymmer med sin speciella förmåga: att såväl kunna se som röra vid andar och vilka lever mitt bland oss dödliga. Många av dessa är förvisso både snälla och harmlösa, men givetvis existerar lika många som är odygdiga och elaksinnade. På senaste har just den typen av andar dessutom varit väldigt aktiva kring Takashi och det är när han flyr från en sådan stor och våldsam ande på väg hem från skolan som han råkar frigöra Madara; ett lika stort men betydligt vänligare väsen (vilket har antagit formen av en vit lyckokatt) från den magiska barriär som hållit denna inspärrad. Innan Madara ser att Takashi faktiskt är en pojke så misstas han för sin mormor Reiko – något som även anden som nyss jagade Takashi kallade honom för, och snart står det klart för Takashi att anledningen till varför så många andar plötsligt är ute efter honom har att göra med hur hans mormor i sina unga tonårsdagar också kunde se andliga väsen och använde sin förmåga till att lista ut deras namn och skriva ner dessa i en alldeles speciell bok – vars ägare har makten över alla de andar får sina namn nedskrivna i den...

Så det är alltså premissen för Natsume Yuujinchou men till skillnad från sin mormor, som egentligen inte var ute efter något maktinnehavande utan bara kände sig uttråkad och småelak, så har Takashi inga som helst planer på att behålla makten över alla de andar som boken kontrollerar utan vill istället återställa alltsammans – vilket inte enbart kommer att skänka ro till alla de hundratals andar som har fått sina namn nedskriva, utan dessutom förhoppningsvis även minska antalet attacker som nu håller på att ske mot Takashi då många olika väsen törstar efter denna makt att kunna kontrollera andra andar och få de att göra allt som man ber dem om.

Madara tillhör faktiskt också denna skara men eftersom nu Takashi trots allt har befriat honom från sitt fängelse, även om det nu skedde av misstag, så väljer han att istället agera som något av en skyddsande åt Takashi och hjälpa honom med att återställa namnen från boken – dock med överrenskommelsen att om Takashi dör innan han lyckas med sin uppgift så får Madara överta boken och de namn som då fortfarande kvarstår.

Det känns som att det var länge sedan nu som jag senast såg en anime där den ”spirituella världen” är en del av vår egen, med andeväsen som flyger omkring och en protagonist som då givetvis har förmågan att kontakta dessa utan att ens behöva anstränga sig. Vanligtvis är ju dessa väldigt charmerande och trevliga att se, inte minst filmer som Spirited Away och den fantastiska serien Mushi-Shi, och Natsume Yuujinchou är glädjande nog inget undantag utan även den väldigt trivsam att se. Andarna som man får träffa och de äventyr som Takashi har på grund av dessa är väldigt varierande och det känns intressant att få följa honom. Ibland blir det något sånär spännande när han råkar ut för de allra värsta och elakaste av andar, ibland rent utav lite ledsamt när det berättas någon snyfthistoria bakom den ande som vill återfå sitt namn. På det stora hela är i varje fall historierna och animen en väldigt rar och trevlig sådan – lite som en skön avkoppling. Takashi själv är väl ingen vidare märkvärdig kille som man börjar identifiera sig med eller känna någonting särskilt för, även om vi givetvis gradvis genom avsnitten får se allt mer av hur han har haft det i sin svåra uppväxt med såväl vuxna som personer av samma ålder som tror att Takashi ljuger när han säger sig se saker.

Den stora stjärnan i Natsume Yuujinchou är istället snarare lyckokatten Madara, som visserligen inte är någon katt egentligen utan bara har antagit den formen – men fortfarande inte kan motstå sina djurinstinkter om man håller en kattleksak framför honom. Han är många gånger smått komisk, ser väldigt rolig och söt ut, har en ganska kort stubin och är ett riktigt matvrak. På ett sätt skulle man väl lika gärna kunna irritera sig på dessa karaktärsdrag, men jag tror nog att majoriteten av tittarna kommer att ta Madara till sitt hjärta. Särskilt som han är enormt majestätisk i sin vanliga form – vilken han antar när stunden kräver det för att skydda Takashi, och den vänskap som de två utvecklar genom serien är väldigt fin att kunna följa.

Den första säsongen av fyra ligger på 13 avsnitt och även om jag inte kommer att hoppa vidare direkt till säsong 2, så får den ligga tillsammans med all övrig anime som jag planerar att se mer av i framtiden.

AnimeNewsNetwork: Very good, don’t miss it.

MAL: Very good.